1993-08-18 - 2002-01-15
Med Knutte så började mitt hund intresse ta riktig fart, alla hundböcker maldes igenom och jag började på den lokala brukshundklubben med honom 1996.
Knutte var en jätte trevlig hund med mycket personlighet, han var lite som en "tjuren Ferdinand" !!
När vi hade agility träning (inte hans favorit gren) så började han halta när han hörde att min mamma kom med bilen för då visste han att då slapp han träna mer!!
Han betydde väldigt mycket för mig under min uppväxt och det kändes otroligt tomt efter att han fick somna in.
1997-10-25 - 2005-01-21
Min älskade lilla hund som jag fick när han var 2,5år.
Till en början var jag inte så förtjust i honom, men ju mer man lärde känna honom ju mer älskade jag honom!
Sune var en hund som var otroligt klok, någon som hört uttrycket "klok som en pudel" ?!
Han kunde många saker och lärde sig saker jätte snabbt, under träning gjorde han inte alltid vad man ville då HAN redan tyckte att det där kunde han ju redan!!
Många tävlingar och träningar i agility hann vi med under de år jag fick ha honom innan han hastigt blev sjuk och fick somna in.
2005-02-01 -2007-06-08
I Februari 2005 hade jag Johan och han var då 4,5 månad, då Sune var borta så kändes det tomt utan att ha en hund att träna med ! Min man Christoffer är jägare och hade fått mig intresserad av just jakt, så valet föll på en "vanlig" labrador igen.
Jag ville ha en hund till fågel jakt och så klart utställning, då kom Ike in som en frisk vind och han visade sig ha goda anlag för apportering (jakt) och även viltspår !!
Men tyvärr var det så att sjukdomen osteochondros (i knäleden) satte käppar i hjulet för oss och en lång tid gick till operation och rehabilitering under juli -06 till januari -07.
I februari -07 blev det lite som en ny start då 8 månader gamla Fly flyttade in och allt rullade på riktigt bra, Ike verkade bli lite piggare och slutade med sin medicin!
Så de stora planerna för framtidens jaktliga äventyr kändes som att de skulle bli verklighet, men ödet ville annorlunda!!
I slutet av maj 2007 kom bakslaget, Ike började bli dålig igen och morrade för ingenting samt att han hade svårt att resa sig så vi började medicineringen som han inte svarade på!!
Den 8 juni -07 fick han somna in....
Ike var en fantastisk hund på många sätt, han blev dock aldrig den utställningshund vi hoppats på, men istället fick vi en super hund i apportering och han var en klippa på de få eftersök han var med på. Tyvärr fick vi bara 2,5 år tillsammans och han är saknad till tusen av oss alla!!
Men där han är nu slipper han smärtan !!
